Etikettarkiv: buss

Förbättringar i stadsbusstrafiken efter örebroarnas synpunkter

Fler örebroare måste välja gång, cykel eller buss. Färre måste välja att ta bilen. Om vi inte lyckas med det kommer vi inte att klara miljömålen (och klarar inte jorden denna utmaning finns ingen jord att lämna över till våra barnbarn) och vi kommer inte heller att få plats i ett Örebro som om några år är 151 000 invånare. Därför är utvecklingen av busstrafiken avgörande (mer om cykelutmaningar här). Idag presenterade landstinget, tillsammans med Örebro kommun, ett antal viktiga förbättringar i stadsbusstrafiken som förhoppningsvis ska få fler att välja bussen (och göra dem som redan åker buss mer nöjda). Inriktningen är i huvudsak de förslag och önskemål som kommit från över 800 inskickade förslag (i den kampanj som tidigare varit så omdiskuterad…).

Klipper in det pressmeddelande som gått ut nedan, tillsammans med ett urval av bilderna. Längst ner länkar till annat skrivet om hur vi får fler att välja bussen.

”Nu påbörjas arbetet med att förändra busslinjenätet i Örebro för att bättre anpassa det efter örebroarnas synpunkter och önskemål. I dagens linjenät motsvarar inte resandeutvecklingen de satsningar som har gjorts. För att utvecklingen av stadstrafiken i Örebro kommun ska fortsätta krävs åtgärder både i linjenätet och i infrastrukturen.

– Många örebroare upplever att busstrafiken inte fungerar på bästa sätt idag. Ett återkommande önskemål är att samtrafiken förbättras. Genom en bättre samordning av trafiken kring en central bytespunkt kan vi skapa tryggare och bekvämare bussresor, säger Björn Sundin (S), kommunalråd med ansvar samhällsbyggnadsfrågor.

I och med det nya linjenätet införs två gemensamma bytespunkter för stadsbusstrafiken, Resecentrum och Konserhuset. Det innebär att det blir bättre möjligheter till byten mellan olika busslinjer vilket gör att trafiken kan utnyttjas mer effektivt och vi får en mer samordnad trafik.

– Det är relativt omfattande åtgärder som måste till och det går inte att göra en quick-fix på problemet. Men med den här inriktningen behöver vi inte höja kapaciteten och ändå få ut mer av den trafik vi redan kör. Resenärerna kommer att uppleva ett större turutbud, säger Jonas Karlsson (S), landstingsråd, med ansvar för kollektivtrafikfrågor.

Att göra om linjenätet är ett tidskrävande arbete där många hänsyn måste tas. Tidsplanen är väldigt ansträngd men ambitionen är att det nya linjenätet ska kunna sjösättas till vintertidtabellen år 2013/2014.

Vad händer nu?

  • Behov av förbättrad kapacitet vid Resecentrum.
  • Planering för utökad trafik vid Konserthuset.
  • Ett detaljerat trafikförslag arbetas fram.
  • Ökad samordning av trafiken vid lågtrafik.
  • Direktbuss Vivalla-Resecentrum-Våghustorget-Universitetet
  • Dessutom: Åtgärder för snabbare framkomlighet och snabbare av- och påstigning på bussen.
  • Ambitionen är att vi är klara med ny trafik till vintertidtabellen 2013/2014.”

 2010 (före valet) gjordes en jätteomläggning av busstrafiken. Den blev inte tillräckligt bra och ett viktigt skäl är att saxningen misslyckades. Tanken var att örebroare i stora områden skulle ha flera linjer att välja på in till city (enligt Luleås förebild), så att det skulle vara tätt mellan turerna. Så har det inte blivit; istället kan det komma två bussar inom tio minuter och sedan dröjer det 40 minuter till nästa. Anledningen är att Örebro tänkte fel med saxningen, se nedan:

 

Det försöker vi nu rätta till och idén är enligt nedan (observera att detta är en illustration på idén bakom förändringen, inte en exakt linjekarta):

 

 

 

 

 

 

 

Tidigare skrivet:

Från våren 2012 när Örebro kommuns politiska majoritet (S, C, KD) ”önskade” ett antal förändringar i stadsbusstrafiken

Mina tankar om vad som får fler att välja buss istället för bil

Från hösten 2011 då samtrafiken återkom på kvällar och nätter

Om trafikpolitik som helhet: ”Nejda-jag-ar-ingen-bilkramare

Från valrörelsen 2011 (omvalet) och Socialdemokraternas 8 punkter för bättre busstrafik (det mesta är på gång eller infört…)

Vi vet att det kan bli trångt – men buss/cykel ska ha förtur

Självklart inser vi som är politiskt ansvariga för trafik och stadsplanering att det får konsekvenser när vi gör om på gator, cykelbanor och gångbanor. Just nu är en del upprörda över ombyggnaden framför de nya bostäderna på gamla Vasaskolan (NA skriver om det här). För det första ska man konstatera att problemen nu ju består av att all trafik i högerfilen är avstängd under ombyggnaden, när det är klart kommer det (så vitt vi kan bedöma) fungera bra. Men som sagt, självklart kommer det att märkas: när bussen stannar kommer bilarna som kör i högerfilen också vara tvungna att stanna (eller byta fil).

Anledningen till ombyggnaden är att vi behöver bredda trottoaren/göra cykelbana så att vi förbinder det nya kvarteret med Hertig Karls allé. Dessutom behöver vi skapa en angöringsplats för dem som bor i huset (flyttbilar och andra kan inte köra in på gården, parkeringsdäcket håller inte för så tunga fordon).

Och när vi gör det passar vi på att skapa en bättre busshållplats som kan korta restiderna för de största busslinjerna i Örebro (linje 1 och 2). Genom att skapa busshållplats i högerfilen räknar vi med att spara viktig restid på en busslinje som idag tar alldeles för lång tid.

Och självklart påverkar detta framkomligheten de tider på dagen då det är mycket trafik på sträckan. Men som jag sa till NA: någon måste vänta hur vi än gör och då väljer vi att prioritera bussen (som normalt har cirka 20 gånger fler passagerare än de flesta av de bilar som får vänta).

De flesta inser såklart att de åtgärder vi genomför inte görs på rent jävelskap, de är noggrant utredda och grundar sig på politiska beslut som fattats i total enighet (i Översiktsplanen står till exempel: ”Hållplatser ska utformas som körbanehållplatser där det är möjligt.”).

Det innebär självklart inte att alla håller med om just denna åtgärd, och faktum är så klart att en del av de åtgärder som är nödvändiga för att göra busstrafiken snabbare och göra det lättare att gå och cykla innebär inskränkningar i biltrafiken. Men likväl måste vi göra mycket av detta: idag sker varannan resa med bil (bara varannan resa sker med gång, cykel eller buss, sammanlagt). Det är inte hållbart i en kommun som växer som Örebro gör (med cirka 1700 invånare varje år). Vi kommer helt enkelt inte ha plats för lika mycket biltrafik i framtiden: mer måste styras om till hållbara transportsätt.

Den nuvarande politiska majoriteten har ingen ambition att stänga av gator (snarare tvärtom: vi kommer att föreslå att ett antal gator som idag är stängda för biltrafik öppnas) men om biltrafiken ska kunna få plats tillsammans med buss, cykel och gångare måste hastigheterna sänkas, därav hastighetsbegränsningar till 30 km/h och en del av de andra förändringar som görs.

Frågan är inte om vi ska göra förändringar som styr över trafik från bil till buss/gång/cykel: frågan är vilka åtgärder vi ska använda och vilka som har effekt. Och självklart är jag/vi intresserade av att höra mer om örebroarnas idéer.

Vi ska utveckla busstrafiken (lugn, månadskorten blir inte dyrare…)

Det kommer att bli dyrare att åka buss i Örebro – om man inte köper månadskort. Under året kommer taxorna att höjas, men månadskorten (för unga och för vuxna) ska inte förändras och vi kommer att göra vad vi kan för att hålla nere priset på familjebiljetter. Anledningen är att vi vill utveckla busstrafiken – den ska bli bättre.

Vi vill att det ska gå snabbare att åka buss, vi vill få fler att lämna bilen hemma och vi behöver mer resurser för att utveckla busstrafiken. Därför höjs inte priset för månadskortet, vare sig för ungdomar eller vuxna. Övriga priser höjs utan att för den skull överstiga jämförbara kommuner. Dessutom håller vi nere priset på familjebiljetter så att det blir lättare för familjerna att åka buss in till city och handla.

Den omläggning av linjenätet som genomfördes år 2010 innebar att bussen blev mer tillgänglig för örebroarna. Omläggningen, tillsammans med andra förändringar inom busstrafiken, innebar en del barnsjukdomar. De flesta av dessa är nu åtgärdade. Fokus för bussåret 2012 kommer därför att bli ökad service och kvalité för resenärerna.

Men det går inte att åstadkomma med dagens situation; där busstrafiken går med underskott och vi inte har råd att göra viktiga nysatsningar (med en världsekonomisk kris som påverkar den kommunala ekonomin är det inte heller särskilt rimligt att kräva att busstrafiken ska få mer på bekostnad av vård, skola eller omsorg).

Vi har utmaningar. Cirka 5% av antalet resor i Örebro kommun sker idag med kollektivtrafik. Vi vill att biltrafiken ska minska och att fler resor ska ske med buss.

Om vi ska lyckas med det behöver det bli mer attraktivt att ta bussen framför bilen, tröskeln till att välja bussen måste minska. En attraktivare busstrafik handlar om bättre service mot sina resenärer. Därför blir fokus under 2012 att förbättra servicen och kvalitén.

För att det ska lyckas behövs ökade resurser till stadsbussen. Kvalitetsarbete kostar. Idag är Örebro, i jämförelse med lika stora kommuner, en billig busstad. Därför kommer taxorna att höjas i Örebro – fast månadskorten kommer som sagt inte att bli dyrare.

Att månadskortet inte blir dyrare, trots att allt annat i samhället blir dyrare, markerar tydligt att vi vill locka bilisterna att lämna bilen på garageuppfarten. Det tyngsta argumentet för att locka bilisterna till stadsbussarna är dock att utveckla busstrafiken genom tätare turer och korta restider.

Det arbetet kommer att gå vidare och vi kommer att lägga en hel del kraft under året på att försöka få del av örebroarnas förslag på hur busstrafiken kan förändras. Jag skrev om det i december och fick in ett antal konkreta förslag. Här är en sammanfattning av de förslagen (läs allihop här).

  • ”Bättre plogat och upplyst till busshållplatserna.”
  • Fler busskurer ”(varför sitter tidtabellen på insidan av kuren? Om det är många i kuren så är det omöjligt att se tiderna. Sätt ÄVEN upp en tidtabell som är vänd så att den går att läsa bakom kuren.)”, ”Oftast får det inte plats så många i själva kuren, dessutom så står en del på väldigt öppna platser som gör att det bla blåser en del.”
  • ”Korten borde självfallet kunna laddas hemma.”
  • SL delar med sig av ”turlistor och annat som öppen data och någon klurig person (jag tror inte det är SL själva) har byggt en app som heter ”Res i Sthlm”” som via gps-positionering berättar hur man enklast tar sig från punkt A till B.
  • ”konstigt att jag inte kan åka från Österplan till resecentrum utan byte. Flera stora linjer går förbi här men när jag behöver resa med väskor till tåget kommer jag inte dit jag vill men det kanske bara var min tur att dra det korta strået i linjedragningstombolan:) Bara en reflektion.”
  • ”gör det enklare att betala och hålla koll på kort och saldo.”
  • ”Jag tror att närhet och frekvens är viktigast.” ”Bilen står nära hemmet och åker hela vägen. Dessutom avgår den när som helst. Det är detta bussen konkurrerar mot.”
  • Bättre utformade bussar så ”att det blir bättre för dom som åker”: ”större golvyta åt passagerare” och ”utåtgående dörrar som gör det enkelt att gå på många samtidigt”.
  • ”elektroniska tavlor som visar i realtid hur långt det är till nästa buss allt hur långt det är till nästa buss för varje linje.”
  • För att folk ska slippa åka bil till externhandelscentrum: ”en ”ringlinjebuss” och en station som möjligjorde hemkörning av varor?”

Jag har skrivit tidigare om utveckling av busstrafiken i Örebro: här och här och här och här och här och här och här och här

Nejdå, jag är varken ”bilkramare” eller ”bilhatare”

[REV] Det finns de som tycks anse att jag är en bilkramare som tycker illa om miljön och därför försöker öka biltrafiken. Andra påstår att jag är en bilhatare som vill förbjuda bilar. Inget av det är sant.

Tyvärr finns det många som tror att det bästa sättet att minska utsläppen från biltrafiken är att stänga av gator. Jag kallar det plakatpolitik och tycker att Örebro har haft alldeles tillräckligt av sådant de senaste åren. Om vi ska lyckas minska klimatpåverkan och få renare luft i hela Örebro måste vi minska bilåkandet i hela kommunen – inte bara i stadskärnan. Men vi måste också inse att bilen även i framtiden kommer att vara en viktig del i vårt resande, även om antalet bilresor måste bli färre, de körda sträckorna kortare och drivmedlen renare.

Låt mig ta mig själv som exempel. Idag skulle jag skjutsa dottern till dagis för att sedan ta sonen till inskolning på dagis. Därifrån skulle jag sedan skjutsa sonen, med barnvagn och en väska, till barnvaktande farmor och farfar för att jag skulle kunna vara på jobbet resten av dagen. Jag tog bilen.

Självklart inser jag att jag inte är tvungen att ta bilen i det läget. Självklart kan jag cykla till dagis med båda barnen i cykelvagnen och därefter cykla tillbaka hem (med en trött son), flytta sonen till barnvagnen, gå till mina föräldrar, gå tillbaka hem och hämta cykeln för att därefter cykla till jobbet med bilen kvar på uppfarten. Och många människor har inte bil och kan inte ens göra det val jag gjorde. Jag inser det. Men jag inser också att de flesta som har en bil stående utanför huset hade gjort precis det val jag gjorde.

Faktum är ju nämligen att mer eller mindre varannan örebroare tar bilen till jobb/skola. Och även om jag ser som en av mina viktigaste uppgifter att få fler att gå, cykla och åka buss så inser jag också att bilen fyller en funktion i dagens – och morgondagens – samhälle. Det gör att vi samtidigt som vi investerar i att få fler att gå, cykla och åka buss också måste göra bilanvändandet effektivt så att vi både minskar antalet bilresor och gör dem kortare.

För dem som åker buss är det ett mycket stort problem om bussresan tar lång tid, på samma sätt är det för cyklisterna (som ju utsätts för väder och vind). För bilisterna är det dock inte avgörande: varför skulle annars så många välja att hellre ta motorvägen ut till Marieberg än att åka kortare tid till Örebro city? Anledningen är självklart att när man väl sitter i sin (väldigt bekväma) bil spelar inte några minuter lika stor roll som om man sitter på ett tåg eller buss och inte kan styra sin tid, inte kan jobba effektit eller tycker att det är obekvämt. Och för cyklister, och gående, är det ännu värre om resandet tar tid. Därför är det klokt att som Örebro satsa på huvudcykelleder, bättre snöröjning av dessa stora cykelvägar och andra åtgärder för att underlätta cyklandet.

Och därför är det klokt att vi satsar så många hundratals miljoner på busstrafiken (och tågtrafik). Om vi ska minska andelen som väljer bilen måste vi göra alternativen mer lockande. Men det räcker inte. Vi måste nämligen samtidigt se till att bilresorna är så korta som möjligt, så sällsynta som möjligt och att de sker med så rena drivmedel som möjligt.

Renare drivmedel är svårt för Örebro kommun att åstadkomma, förutom satsningar på biogas och till exempel förmånliga pareringsregler för miljöbilar. Att se till så att bilresorna är sällsynta och korta är dock möjligt. Tyvärr har vi gjort precis tvärtom de senaste åren.

Ta exemplet med handel. Vi ser nu hur cityhandeln har stora problem, samtidigt som det går bra för samtliga externhandelsområden, särskilt för Marieberg köpcentrum. Ur ett strikt kommersiellt perspektiv kan man självklart säga att det där inte är ett problem; kunderna väljer var de vill handla. Men bryr man sig om stadsplanering och miljöfrågor är det där ett jätteproblem. På sikt innebär det nämligen att det blir svårare att gå, cykla eller ta bussen till handeln. Och då har vi istället skapat ännu mer negativ miljöpåverkan, samtidigt som vi utarmat stadskärnan och gjort Örebro city mindre lockande när affärer stänger.

Det är den utvecklingen som aktivt drivits av min företrädare som ordförande för Programnämnd Samhällsbyggnad, Fredrik Persson (mp).

Vi ska inte motarbeta vare sig Marieberg köpcentrum eller andra externhandelsområden. Tvärtom; de ska utecklas och växa eftersom de gör det lättare för örebroare att handla bra och billigt och för att de lockar andra till Örebro. Men de ska utvecklas tillsammans med stadskärnan.

Handel och trafik hänger alltså ihop. Och på samma sätt som en del vill minska biltrafiken genom att tvinga bilisterna att ta långa omvägar, vill en del förbjuda nyetableringar av stora mataffärer. Jag tror att det är precis lika felaktigt. Tvärtom anser jag att vi ska fortsätta med den enkla men grundläggande principen för etableringar av livsmedelshandel: mataffärer ska ligga nära där människor bor och genom att spridas ut på rätt sätt över Örebro ska de göra att ingen behöver åka ondödigt långt med bilen för att ta sig dit – om de väljer att använda bilen.

Med andra ord: vi ska göra det lätt att göra kloka miljöval. Det gör vi genom att då och då påminna oss om att den den mest förenklade plakatpolitiken inte för oss närmare ett grönare Örebro utan att den tvärtom motverkar arbetet för ett Örebro som är ekologiskt hållbart och som i alla både kan trivas och vara stolta över. Vägen till ett grönare Örebro går genom fler jobb, fortsatt utveckling och helhetssyn.

8 punkter för bättre busstrafik i Örebro #fb

För att återvinna örebroarnas förtroende för busstrafiken föreslår vi åtta punkter som genomförs om Socialdemokraterna får leda Örebro framåt:

1. Restiderna ska kortas. Då krävs snabbare betalning. Det ska gå att ladda sitt kort på fler ställen; vi investerar i fler automater (där man också ska kunna betala med kort). Mer effektiv på- och avstigning och att bussen slipper stå still i köer för ofta.
2. Expressbussar skapas på sträckan Vivalla – Resecentrum – Våghustorget – Universitetet – Brickebacken. Extra expressbussar sätts in i höst, som kortar restiden på den största linjen.
3. Färre inställda och överfulla bussar. Extrabussar ska sättas in snabbare när bussen är överfull och driftsäkerheten ska förbättras så att färre bussar tas ur trafik.
4. Samtrafiken återinförs på kvällar och nätter. Bussåkandet blir mer tryggt när man tar sällskap till bussen på kvällen och det blir lättare att byta mellan olika linjer.
5. Linjenätet ses över och justeras redan i höst. Glesare trafik där få åker, tätare där många åker, och i vissa fall behöver nya linjer skapas till områden som idag saknar busstrafik. Antalet bussar som passerar USÖ utreds.
6. Bättre busshållplatser. Fler busshållplatser ska vara väderskyddade och mer tillgängliga även för rullatorer, barnvagnar och rullstolar (det innebär också bättre snöröjning runt hållplatserna). Dessutom ska busshållplatserna ligga på rätt ställen: kaoset på Olaigatan måste lösas.
7. Informationen måste förbättras. Det ska vara lätt att se när nästa buss kommer och informationen om förseningar ska komma snabbt – till både bussförare och resenärer. Ökar tryggheten för dem som reser.
8. Lyssna på experterna! De som vet bäst om hur bussarna fungerar är de som åker med dem, därför ska dialogen förbättras med bussförare och resenärer. Vi inför regelbundna uppföljningsmöten med bussförarna och utvecklar möjligheterna för resenärer att lämna förslag och synpunkter.